Jag läste Kenzas blogg för ett par dagar sedan, och såg att hon hade skrivit om Andreas Wijk, att han hade stöttat henne genom svåra saker medan han låg på sjukhus och kämpade typ för sitt liv efter en allvarlig och ovanlig hjärtoperation. 

Självklart, nyfiken som jag är klickar jag in på Andreas blogg och läser kanske de senaste 10-20 inläggen, jag vet inte. Och alltså det berörde mig verkligen, på de sättet han skrivit på och vad han faktiskt skriver om. 

 

Tycker ni borde läsa detta inläggen, de berör och man får faktiskt en liten bitchslap av verkligheten. Hur hårt det faktiskt kan vara här, men man klarar sig igenom de! :)